Nyheter

Utomhusbelysning och trygghet under elkrisen

När elpriser skjuter i höjden minskar en del kommuner sin utomhusbelysning på olika sätt. Hur påverkar det tryggheten?

Nu när elpriserna skjuter i höjden är det många kommuner som pratar om att släcka ner, eller redan har släckt, delar av sin utomhusbelysning. Boverket har tidigare gjort en rapport, Brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen (rapportnummer 2019:20), där de bland annat konstaterade att belysning spelar stor roll både för att skapa trygghet samt förhindra brott och olyckor. Med det som grund är det inte så konstigt att de tidigare i månaden lyfte sin oro för de säkerhetsrisker som uppstår när belysning försvinner.

 

Minst 35 kommuner justerar utomhusbelysningen

DN gjorde en enkätundersökning bland alla 290 kommuner. Av de 126 kommuner som svarade på enkäten var det 35 kommuner som genomfört eller har planer på att släcka eller minska utomhusbelysningen.

Olika kommuner genomför detta på lite olika sätt. Exempelvis Lunds kommun släcker och tänder sin gatubelysning en halvtimme tidigare respektive senare, men kommer dock ha julbelysning i vanlig ordning.

– Vi tycker att det är viktigt att vi i dessa tider bejakar och stimulerar de miljöer där människor ska vistas, säger Karl-Oscar Seth, stadsträdgårdsmästare med ansvar för utomhusmiljön. Julbelysning står för en mycket liten del av kommunens energiförbrukning men har stor betydelse för upplevelsen av staden och är ett viktigt stöd för handel och andra näringsverksamheter. Därför vill vi spara el på andra ställen där det inte märks lika mycket.

Höganäs kommun släcker ner var tredje lampa.

– Och då kunde man ju tänka om man släckte ner alltihop också, men då ser vi naturligtvis att det kunde få folk att känna sig otrygga, säger Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs, i en intervju av Sveriges Radio.

 

Inte alla släcker ner

Majoriteten i DN:s undersökning väljer trots allt att inte justera utomhusbelysningen som en åtgärd för att spara el. En av de kommuner i Sverige som inte släcker ner är Östersunds kommun som lärt sig den hårda vägen. För tio år sedan släckte de ner stora delar av gatubelysningen. Efter en dödsolycka där en gångtrafikant blev påkörd av en bil i mörkret tändes dock belysningen igen. Sedan dess sker inga nedsläckningar.

Jönköpings kommun är ännu ett exempel på en kommun som inte kommer att släcka ner utomhusbelysningen.

– Utomhusbelysningen är generellt inte en särskilt stor del av kommunens elförbrukning och att släcka lampor kan få stora konsekvenser för säkerheten både när det gäller brott och olyckor, säger Linda Hassel, hållbarhetsstrateg på stadskontoret.

 

Ljuset och tryggheten

I vår senaste bok skrev vi ett kapitel om just ljuset och tryggheten, där vi pratade med landskapsarkitekten och ljusdesignern Marianne Lind om just detta. Hon berättade bland annat om hur ljuset inte bara ökar känslan av trygghet, utan även minskar risken för vandalism. Något hon bland annat lärde sig från sitt första projekt, då hon ljussatte Uppsala domkyrka. Här är ett utdrag från texten:

Från kapitlet Ljuset och tryggheten

“Vaktmästaren som jobbade där innan ljussättningen berättade hur mycket vandalisering det var, och hur kyrkans pampiga fönster slogs sönder och kostade tusentals kronor att ersätta varje år. När hon sedan var på besök där för några år sedan och pratade med den nya vaktmästaren frågade hon om det fortfarande slogs sönder många fönster. Men nej, det verkade inte vara något större problem längre. När de mörka hörnen försvann, minskade också möjligheterna att ostört kunna förstöra.”

Behov av trygghet

Sedan några år tillbaka präglas vårt samhälle av stor oro och osäkerhet. Vi skulle därmed vilja säga att behovet av trygghet och glädje är större än på länge. Några projekt vi jobbat med tidigare där just trygghet och glädje varit lite extra viktiga är till exempel:

Västerholmsparken i Skärholmen

där just Marianne Lind arbetade tillsammans med de boende i området för att skapa utemiljöer där alla kan vara trygga och må bra.

Borgmästarängen i Sigtuna kommun

där Clara Fraenkel var en av de som omvandlade parken från att vara en mörk, otrygg och ganska tråkig plats till att bli en levande och inbjudande plats full av liv.

Blodblomman i Växjö kommun

och två andra skulpturer av Eva Fornåå, som vi varit med och skapat. Något som sprider såväl ljus som glädje.

Håll dig uppdaterad

Nyhetsbrev

Med våra utskick får du inspiration och information direkt i din inbox.