Helsingborg stad har jobbat systematiskt med att skapa trygghet i många år. Här kan du läsa mer om deras arbete och om hur kommuner kan jobba för en tryggare stadsmiljö.
Trygghetsarbete blir allt viktigare och en av kommunerna som jobbat systematiskt med ämnet sedan flera år tillbaka är Helsingborg. Mellan åren 2017 och 2023 har de genomfört hundratals trygghetsåtgärder, och sedan hösten 2023 har de en ny handlingsplan för trygghet i stadsmiljön (se faktaruta) som sätter ytterligare fokus på trygghetsfrågorna.
Elisabeth Möllerström jobbar som landskapsarkitekt på Helsingborg stadsbyggnadsförvaltning och är en av de vi jobbar mest med på Helsingborg kommun. Vi har pratat med henne om hur kommunen i stort arbetar med att skapa trygghet, med fokus på belysning, samt hur hon tänker kring ämnet i sina egna projekt.
Fakta: Handlingsplan för trygghet i stadsmiljön
Handlingsplanen har tagits fram i syfte att fungera som vägledning för de som planerar, bygger och förvaltar Helsingborg stad. Planen beskriver också ställningstaganden för de strategier och metoder som deras förvaltning ska arbeta med i sina trygghetsprocesser. Målet med handlingsplanen är att skapa en gemensam grund och förutsättningar i trygghetsarbetet.
Trygghetsteam för effektivitet och kunskapsspridning
Helsingborg stad har ett trygghetsteam sedan år 2016, vilket på stadsbyggnadsförvaltningens sida består av stadsplanerare och landskapsarkitekter. Handlingsplanen för trygghetsarbetet samt en egen riktad ekonomi för att jobba med just trygghet gör att teamet kan göra snabba insatser där det uppstår ett problem.
Utöver de specifika insatser som trygghetsteamet jobbar med är trygghet något som genomsyrar alla projekt, och teamet finns alltid där som ett stöd om någon behöver hjälp i olika frågor som rör ämnet. Något som uppskattas av övriga inom kommunen.
Just samverkan mellan de olika avdelningarna lyfter också Elisabeth som en viktig punkt i trygghetsarbetet.
– Jag jobbar ju på stadsbyggnadsförvaltningen, men trygghetsfrågor finns i hela samhället så det är väldigt viktigt med samverkan, säger hon.
Ett exempel är att man arbetar enligt Purple Flag-modellen fokuserat på tre områden i Helsingborgs stadskärna. Där jobbar processägaren HBG City tillsammans med bland annat Helsingborg stad, fastighetsägare, verksamheter, Polisen och föreningar i samverkan. Fokusområden är trygghet/säkerhet, platsen (helt, rent och snyggt), tillgänglighet/trafik samt utbud.
Fakta: Purple Flag-modellen
Arbetsmodellen Purple Flag har fokus på den upplevda otryggheten i staden, orten eller platsen. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, socialt och hållbart område, där invånare, besökare och näringsidkare känner sig trygga oavsett tid på dygnet.
Modellen kommer ursprungligen från England men används i dag i ett 20-tal orter i Sverige.
Eneborgsplatsen i Helsingborg fick en upprustning under 2021. Foto: Göran Assner.
Belysningen är en av många pusselbitar
Inom Helsingborg stad har de delat upp trygghet och brottsförebyggande i fyra olika arbetsområden, där Stadsbyggnadsförvaltning har ansvar för området Tryggare platser. Ett arbetsområde som, liksom titeln antyder, handlar om att arbeta aktivt med att öka tryggheten i stadsmiljön.
För att skapa tryggare platser behövs först en medvetenhet om vad som är otryggt på platsen. Därför börjar ett projekt med att samla ihop information för att skapa denna medvetenhet. Detta kan till exempel göras med en analys av platsen, samtal med driftpersonal som kan ha uppgifter om det varit några problem med tryggheten och i sådana fall vart samt avstämning med Effektiv Samordning för Trygghet (EST). På så sätt får kommunen en bild av var problemen finns och kan börja fundera på lösningar för att förändra platsen till det bättre.
Fakta: Effektiv Samordning för Trygghet (EST)
Effektiv Samordning för Trygghet (EST) är en arbetsmetod som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention och syftar till att genom samverkan förebygga brottslighet och öka tryggheten. Metoden har utvecklats av forskarmiljön CAPS vid Örebro universitet, lokalpolisområde Örebro, Örebro kommun och Örebro Bostäder AB och används runt om i landet.
I Helsingborg stad träffas EST-nätverket två gånger i veckan. Ett nätverk som består av representanter från Helsingborgs stad, polisen, räddningstjänsten Skåne nordväst, Helsingborgshem samt Bevakningsgruppen.
Verksamheterna använder ett digitalt kartverktyg för att rapportera in händelser som påverkar tryggheten i staden utifrån var det har inträffat och när. Detta ger en överblick och gör det lättare att planera trygghetsarbetet på både kort och lång sikt.
En del i att skapa trygghet är belysningen, men det finns självklart fler åtgärder som bidrar. Till exempel att skapa överblick, se över vegetationen, få fler personer att vistas i området samt se till att platsen är omhändertagen och inte full med klotter och annat slitage. Men trygghet upplevs också olika av olika personer, så det gäller att hitta något som fungerar för så många som möjligt.
– Något jag tycker är kul är att vi i Helsingborg är väldigt måna om helheten, från det stora till de små detaljerna, samt att det finns en omtanke i gestaltningen. Det tror jag människor känner av, säger Elisabeth.
Uppochnedvända koniska stolpar med säkerhetskameror och sensorer inuti, Kungstorget i Helsingborg. Foto: Göran Assner.
Påverkan dygnet runt
I vårt samtal lyfter Elisabeth att belysningslösningen inte bara är något som påverkar på kvällen, utan det påverkar också stadsrummet dagtid. De val som görs påverkar uppfattningen av ett område på många olika sätt. Exempelvis är val av skala viktigt, där det till exempel passar bättre med lägre parkstolpar till en gångväg, medan det kanske är bättre med högre stolpar till en aktivitetsyta. Lackering är också något som påverkar intrycket och ger upplevelsen av att platsen är mer omhändertagen och mänsklig. Likaså användande av specialstolpar, anpassade för den funktion och den känsla man vill skapa på platsen.
Några specialstolpar Elisabeth jobbat med tidigare är de uppochnedvända koniska stolparna på Kungstorget som skapar en tryggare miljö med sina inbyggda kameror.
– Jag tycker det är jättekul att få vara med på projekt som Kungstorget där vi gjorde en konisk stolpe åt ”fel håll” som rymmer både estetiska kvalitéer och funktion genom mer plats för att teknik, säger hon. Och det projektet är ett bra exempel på att vi är många kollegor som hjälps åt. Jag var en av många som jobbade med detta, tillsammans med exempelvis er på Moramast.
Gubbaparken renoverades efter att kommunen gjort en utredning under 2018, bland annat kring hur tryggheten upplevdes i parken. Foto: Göran Assner.
Struktur på uppföljning
Helsingborg stad har nyligen påbörjat ett nytt och mer strukturerat sätt att följa upp sina projekt för att se hur resultatet faktiskt blev. Tidigare gjordes mätningar i olika riktade trygghetsprojekt, men metoden har förfinats och nu kommer utvärderingarna ske både innan och efter alla projekt som är platsspecifika och har en investeringsbudget på över 1 miljon kronor.
Varje utvärdering är uppdelad i åtta faktorer, till exempel belysning och överblickbarhet. Utvärderingarna baseras dels på deras egen bedömning, men de ställer även frågor till invånarna för att fånga upp vad de som använder platsen tycker.
– Vi har ett projekt som ska byggas nästa år där jag var med i en sådan här analys, och det är bra att få tid att sitta och diskutera och fundera tillsammans, säger Elisabeth. Mycket är ganska självklart, men det är ändå bra att få lite extra tid för reflektion.
Hon är också mån om att besöka platsen både innan och efter ett projekt.
– Ibland kan det nog bli en risk att man bara sitter vid sitt skrivbord och tar beslut, så jag tycker det är viktigt att man är ute och ser platserna. Att man upplever staden man jobbar i, säger hon.
Vi skapar stadsrummet för våra invånare och besökare, och är det inte tryggt vill ingen vara där. Så det känns väldigt viktigt att vi har med oss det.
Elisabeth Möllerström, landskapsarkitekt Helsingborg stadsbyggnadsförvaltning
Tips och råd till andra kommuner
Något som är tydligt utifrån Helsinborgs stads sätt att arbeta är att samarbete, kunskapsdelning och förvaltningsövergripande arbete är väldigt viktigt.
– Det är inte en liten klick som kan lösa allt, utan man behöver dela kunskapen och hjälpa varandra, säger Elisabeth. Och se till att ha bra konsulter och leverantörer! Det låter klyschigt, men tillsammans är vi faktiskt starkare.
Helsingborg är en relativt stor stad som har flera landskapsarkitekter och stadsplanerare samt en specifik trygghetsbudget. En mindre kommun kanske inte har möjlighet att jobba precis som de gör, men det går alltid att till exempel kika på deras och andra städers belysningsplanering för att hämta inspiration och idéer.
För Elisabeth är det i alla fall självklart att trygghet är något att tänka på, oavsett storlek på kommunen.
– Vi skapar stadsrummet för våra invånare och besökare, och är det inte tryggt vill ingen vara där. Så det känns väldigt viktigt att vi har med oss det.
