Stockholm stad bevarar utseendet med nya metoder

Testprojekt: Stureplan

På Stureplan, och gatorna omkring, står svarta gjutjärnsstolpar med en kurvig nedre del som är typisk för gjutjärnsstolparna från förr. När det skulle byggas ett nytt kvarter kring Stureplan behövde Trafikkontoret komplettera gjutjärnsstolparna som fanns i området med nya belysningsstolpar. Det visade sig dock vara svårt att hitta gjutare som ville ta på sig att göra nyproduktion av dessa, därför undersöktes möjligheten att göra kompletterande stolpar i samma stil – men med moderna metoder.

Uppdraget kom till Moramast, och projektet landade såklart hos vår konstruktionsavdelning för framtagande av en ny version, fast med andra tillverkningssätt.

– Vi fick ta del av ritningarna till gjutformarna och kunde utifrån det ta fram de nya stolparna, säger vår konstruktör Erik Norén som jobbade med projektet.

Stockholm stad hade en lös sockeldel i gjutjärn som används tillsammans med en vanlig stolpe med 108 mm rör och fotplatta samt ett specialgjort toppstycke (se bilden). De stycken som består av lite mer komplexa former gjordes i delar som är svarvade och/eller frästa. Sedan svetsades allt ihop för att skapa den nya stolpen.

– Vi kan i dagsläget inte leverera en gjutjärnsprodukt, men vi kan leverera liknande former i stål med hjälp av olika bearbetningsalternativ som exempelvis svarvning, fräsning, valsning samt fastradie- och rullbockning, säger vår konstruktör Mikael Mattsson.

Möjligheter och begränsningar

Precis när de nya stolparna blev klara och redo att sättas upp blev det byggnation på platsen, så de har ännu inte monterats. Men Anders Hedlund, belysningsingenjör på Trafikkontoret, menar att det är intressant att det går att tillverka stolparna på ett nytt sätt och ändå få liknande resultat.

Hur många av stadens framtida stolpar som kommer skapas på detta sätt vet han inte. Det beror bland annat på möjligheter och begränsningar.

– Den här var en lite enklare design, så frågan är hur det blir för en stolpe med mer detaljer och krusiduller, säger Anders.

Enligt Erik blir det oftast dyrare än en ”vanlig designstolpe” beroende på många faktorer, som exempelvis dimensioner, vilket stål vi får tag på och att det krävs någon typ av bearbetning (till exempel svarvning och fräsning) för att få fram det typiska utseendet för en gjutjärnsstolpe.

– Förut var det gjutjärn med grov godstjocklek och då kunde rören ha mindre diameter, men med stålrör måste vi nu kanske gå upp i storlek, säger Erik.

Däremot gör vi på Moramast själva konstruktionsarbetet kostnadsfritt, och det finns få begränsningar. Vi måste såklart anpassa lösningen till vår produktion och till gällande standarder, så vissa förändringar kan behöva göras från ursprunglig produkt, men med lite fantasi går det mesta.