Jump to main content

Ytan efter behandling

Reaktionen mellan järn och zink

Vid varmförzinkning av otätat och aluminiumtätat stål packas järn-zinkkristallerna i legeringsskiktet tätt. Den smälta zinken hindras alltså från att nå stålytan. Reaktionen kan då endast ske mellan det järn och den zink som diffunderar genom legeringsskiktet. Resultatet blir att reaktions- och tillväxthastigheten avtar och beläggningen blir relativt tunn. (Enligt SS-EN ISO 1461) Ytan blir slät och antar en svagt blåaktig metallglans. I vissa fall kan zinken stelna i form av slumpvis riktade kristaller, vilket ger ytan ett utpräglat "rosmönster". Detta mönster är bara en särskild form av kristallbildning och är inget tecken på vare sig god eller dålig varmförzinkning.

Vid varmförzinkning av kiseltäta stål sker en reaktion mellan kisel och zink som ger glesa strukturformer med dålig packning mellan legeringskristallerna. Zink från badet kan därför tränga nästan ända ned till stålytan. Beläggningens tjocklek ökar alltså kraftigt med ökande dopptid och skiktet blir i allmänhet relativt tjockt. (Enligt SS-EN ISO 1461) Ytan blir matt, sträv och med en ljus till mörkgrå kulör, ofta blir ytan inte entydigt grå utan får ett flammigt utseende med delvis matta grå och delvis blanka områden.

Godkänt utseende

Enligt SS-EN ISO 1461 ska föremålets ytor vara fria från synliga fel såsom blåsor, taggar, zinkaska, flussmedel och obelagda områden. Klumpar, droppar och tjocka rinningar tillåts inte där de kan inverka på det varmförzinkade föremålets användning.

Förekomsten av mörkare grå områden, ett cellformigt mönster, en del ojämnheter i ytan eller vitblemma är inte orsak till reklamation. Mindre obelagda fläckar kan lämnas obelagda medan en lokal fläck större än ca. 50 mm² bör repareras. Det vanligaste sättet att reparera är målning med zinkrik färg.

Vitblemma

Vitblemma eller vitrost uppträder som en vit mjölig beläggning på nyförzinkade, blanka ytor. En förutsättning är att det nyförzinkade godset utsätts för kondens eller regnvatten och att detta inte snabbt torkar upp. Zinkytor som redan fått ett normalt skyddsskikt av korrosionsprodukter angrips sällan. Vitblemmeskiktet sitter löst på zinkytan, när föremålet torkar upphör angreppet. Vitblemman tvättas så småningom bort från zinkytan och föremålet får ett normalt utseende.

På varmförzinkade föremål har vitblemman ingen betydelse för korrosionsskyddets livslängd. SS-EN ISO 1461 godtar ej vitblemma som orsak till reklamation såvida detta inte angivits redan vid beställningen.

Zinkbeläggningens korrosion

Zink är en oädel metall med stor korrosionsbenägenhet. Att korrosionshastigheten ändå är låg beror på att metallens yta snabbt blir täckt med korrosionsprodukter, som sedan skyddar mot vidare korrosion, detta ger produkten dess matta grå yta.

En del varmförzinkade ytor kan efter en viss tids exponering anta en rödbrun färgton som efter fortsatt exponering kan övergå till nästan svart. Missfärgningen uppträder huvudsakligen på kiseltätat stål.

Legeringen korroderar varvid järn frigörs och tillsammans med luftfukt eller regnvatten bildar rost. Detta kan uppfattas som att rostskyddet är mycket nedsatt eller helt slut. Detta är dock sällan fallet. Järn-zinklegeringar skyddar det underliggande stålet bättre mot korrosion, upp till 30-40% än vad ren zink gör. De missfärgade ytorna kan om så krävs av utseendeskäl med fördel målas.

Varmförzinkad lyktstolpe

Varmförzinkad lyktstolpe

Fler ytbehandlingar

Relaterat